4063 Euforbo
Utseende
4063 Euforbo | |
Upptäckt[1] | |
---|---|
Upptäckare | San Vittore-observatoriet |
Upptäcktsplats | San Vittore-observatoriet |
Upptäcktsdatum | 1 februari 1989 |
Beteckningar | |
MPC-beteckning | (4063) Euforbo |
Alternativnamn | 1989 CG2, 1943 EV, 1951 XJ, 1970 LC, 1974 VO2[1] |
Uppkallad efter | Euphorbus[3] |
Småplanetskategori | Jupiters trojaner (grekiska lägret)[2] |
Omloppsbana[4] | |
Epok: 21 januari 2022 | |
Aphelium | 5,807 AU |
Perihelium | 4,568 AU |
Halv storaxel | 5,187 AU |
Excentricitet | 0,1194159 |
Siderisk omloppstid | 11,81 år |
Medelomloppshastighet | 13,08 km/s |
Medelanomali | 341,6° |
Inklination | 18,94° |
Longitud för uppstigande nod | 113,5° |
Periheliumargument | 318,5° |
Fysikaliska data[1] | |
Diameter | 95,6 km |
Synodisk rotationsperiod | 8,8 h |
Albedo | 0,070 |
Absolut magnitud (H) | 8,83[4] |
4063 Euforbo eller 1989 CG2[1] är en trojansk asteroid i Jupiters lagrangepunkt L4.[2] Den upptäcktes 1 februari 1989 av San Vittore-observatoriet i Bologna. Den är uppkallad efter Euphorbus i den grekiska mytologin.[3]
Asteroiden har en diameter på ungefär 95 kilometer.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d] ”JPL Small-Body Database Browser 4063 Euforbo” (på engelska). Solar System Dynamics. NASA/Jet Propulsion Laboratory. https://ssd.jpl.nasa.gov/sbdb.cgi?sstr=4063. Läst 6 januari 2019.
- ^ [a b] ”AstDyS 4063 Euforbo” (på engelska). https://newton.spacedys.com/astdys/index.php?pc=1.1.6&n=4063. Läst 27 juli 2020.
- ^ [a b] ”Minor Planet Center 4063 Euforbo” (på engelska). Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=4063. Läst 6 januari 2019.
- ^ [a b] Minor Planet Center Queries, uppdaterad 29 januari 2022.
|